Nybro-triathlon för oss som tycker lagom är bäst

0
410
Brovakten och tranan

Goddag Nybrobor!

Allt började när Kungshalls-Kajsa var på ett ovanligt gott och livligt humör. Vi var samlade vid broräcket alla fyra i gänget. Lars i Idehult, Paradis-Pelle och jag. Och så Kajsa som kommenderade på vanligt maner.

-Vi ska på auktion idag. Bästa sorten. Bara stöldbegärliga saker.

Och lydigt lufsade vi iväg till det Kajsa menade. Polisens hittegodsauktion.

Kajsa kommenterade varje objekt med kännarmin och hade åsikter om både priser och köpare.

-Kärringen har aldrig råd med den där! Det enda som är blankt på cykeln är byxbaken på gubben!

Så höll hon på. Vi skämdes lite och försökte dra oss undan. Mest såldes cyklar och mitt i alltihop utbrast Kajsa högt:

-Den är min!

Auktionisten slog till och plötsligt hade Kajsa köpt en lite rostig men väldigt röd Monark. 100 kronor blev priset.

-Du betalar, sa Kajsa till mig och gick och hämtade nyförvärvet.

  • Jag menade inte att köpa cyklajäveln, utan det var mera att jag kände igen den. Tror jag ”lånade” den förra året vid stationen för att cykla hem till Kungshall. Värdelös. Gick för trögt i Algatebacken, så jag kastade den halvvägs. Dessutom en herrcykel, klänningen hängde som en trasig lampskärm.

Kajsa tittade med avsky på tvåhjulingen, men repade mod:

-Så vi får hitta på nåt kul med den. Jag vet – vi börjar med triathlon! Har hört att nere i Kalmar håller var och varannan på med det där. Simmar för långt, cyklar alldeles onödigt mycket och springer mer än man har vett till. Vi ska visa de där tosingarna i Kalmar hur man gör en lagom triathlon. En riktigt Nybrorunda!

Så började det hela och numera gör vi regelbundet detta helt perfekta Nybrolopp. Så här går det till:

Onsdagar jämn vecka körs vår triathlon. Start vid broräcket. Eftersom vi bara har en cykel börjar det med lotteri. Vem ska köra denna gången? Kajsa deltar inte.

-Aldrig jag sätter mig på den där igen, tänk om jag trillar ner på stången och får rost i själva verket. Vad ska folk säga?

Lars från Idehult, som är klent byggd (utom över magen som fortfarande växer), har med en lapp och visar fram. Där har hans mamma skrivit att han inte behöver delta i saker där han blir svettig. Lappen börjar se lite gammal ut.

-Ja, mamma skrev den för gymnastiken på Fagerslättskolan 1966. Men den gäller fortfarande.

Kvar är alltså Paradis-Pelle och jag, som får köra ungefär varannan gång. Cykeldelen av vårt triathlon börjar vid Awes hörna och passerar sedan två heliga cykeladresser i Nybro. Garvare Nybergs gata där Örnsved hade sin verkstad och därefter ner till Kyrkogatan, där Lantz hade sin. Sedan är cykeldelen klar, och det är dags för löpningen. Eller egentligen, man springer inte, utan går ledandes med cykeln hela vägen tillbaka längs Storgatan. Men där kan man bli riktigt svettig, för avspärrningarna på vårt triathlon är obefintliga. Vi får dela gatan med bilar, rea-sugna Nybrobor och lunchjagande kommunanställda. Tillbaka vid bron pustas det ut och alla får lyssna på Kajsas peppande ord:

-Sämre har jag aldrig sett. Jag har hunnit fylla år medan du var borta!

Men, säger ni, simningen då? Annars blir det ingen triathlon.

Jo, det har vi löst på bästa sätt. När man börjar Simskolan är första märket ”baddaren”. Det är riktigt krångligt, för man ska både doppa huvudet och blåsa bubblor med munnen under vattnet. Det kallas ”koka kaffe”.

Vi har bestämt att det är svårt nog som simmoment i ett Nybro-Triathlon. Så vi kokar kaffe. För säkerhets skull hemma och tar med på termos. En fikastund mot räcket fullbordar en perfekt och äkta triathlon i Nybro!

Så ä dä, ska ja sä´da!

Brovakten

Comments

comments